BLUE LIKE THE SKY

Tiden idag har gått långsamt, det var roligt att umgås med joakim förut, sedan har jag ätit hamburgare och umgåts med min syster framför oth, men det har som sagt gått långsamt, min pojkvnän kommer hem klockan 3 inatt och jag längtar så mycket efter honom. Det är som att de sista timmarna på jobbet är svårast, när man väntar på att något bra ska hända som i det fallet är att sluta, nu är jag som en liten flicka som väntar på sin pojke. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0